Det Àr allmÀnt kÀnt att företag, privatpersoner och föreningar ofta anvÀnder sig av kalkylprogram som Microsoft Excel för lagring av information pÄ en mÀngd olika sÀtt som applikationen inte Àr tÀnkt för. MÄnga förlitar sig för mycket pÄ egenutvecklade informationssystem i Excel trots att fel lÀtt uppstÄr, fel som ofta medför stora kostnader för företag. SvÄrigheten kan i mÄnga fall sÀgas vara att veta nÀr Excel inte lÀngre rÀcker till. Syftet med denna studie har dÀrmed varit att försöka ge praktikerna kunskap om vad ett kvalitativt informationssystem Àr. Denna kunskap Àr sedan tÀnkt stödja praktikerna i förstÄelsen för och beslutstagandet om nÀr ett kalkylsystem inte Àr kvalitativt och dÀrmed bör bytas ut.

Denna uppsats behandlar utformningen av ett kalkylsystem i ett mindre husbyggnadsföretag. VÄrt syfte har varit att undersöka det nuvarande kalkylsystemet pÄ Englundshus AB och föreslÄ förbÀttringar. PrissÀttning Àr ett viktigt konkurrensmedel och för att kunna göra en bra prissÀttning behövs bra kalkyler. SmÄ företag har ont om resurser att lÀgga pÄ ett kalkylsystem men har ÀndÄ stort behov av noggranna kalkyler. VÄr undersökning baserar sig pÄ intervjuer med fallstudieföretagets VD Jarkko Erikshammar och ekonomiansvarige Johanna Vikström samt att vi följt Jarkko Erikshammar under hans dagliga arbete med kalkylering.

Ma?nga fo?retag i Sverige a?gs och kontrolleras av familjer. Familjer som a?gare skiljer sig fra?n andra a?gare och har ett mer la?ngsiktigt synsa?tt samt ett mindre risktagande. Syftet med arbetet a?r att underso?ka om och i sa? fall hur familjea?gda fo?retag skiljer sig mot icke familjea?gda fo?retag vad ga?ller internationaliseringsgrad och geografisk diversifiering.

Budgeten a?r ett vanligt fo?rekommande styrmedel i fo?retag idag, dock har dess roll och va?rde fa?tt skarp kritik fra?n flera ha?ll. Det finns mycket forskning kring fo?r- och nackdelar med budget och a?ven kring alternativa styrverktyg, men endast lite material kring vad budgetlo?sa fo?retag anva?nder i praktiken.  Syftet med uppsatsen har varit att beskriva och fo?rklara den budgetlo?sa styrningen, samt varfo?r fo?retag fra?nga?r den fasta a?rsbudgeten.

Familjea?gda fo?retag har oftast en styrelse besta?ende av a?gare och i vissa fall, na?gon eller na?gra familjemedlemmar till a?garen. Detta kan bidra till att styrelsen inte na?r sin fulla potential. Ett flertal forskare inom verksamhetsstyrning och familjefo?retag argumenterar fo?r vikten av att tillsa?tta externa ledamo?ter till familjefo?retags styrelser.

Fem Nyckelord: Förstalinjechef, förvÀntningar, utfall, tjÀnsteföretag, varuproducerande företag. Syfte: Att öka kunskapen om skillnaden mellan förstalinjechefens förvÀntningar inför den första chefspositionen och vad verkligheten sedan visar sig krÀva. Vidare vill vi fÄ nya perspektiv pÄ Àmnet, se det frÄn en ny synvinkel samt öka kunskapen kring ett omrÄde som vi anser saknar tillfredsstÀllande forskning. Metod: Vi har uteslutande anvÀnt oss av kvalitativ insamlingsmetod med hjÀlp av djupintervjuer. Vi har en hermeneutisk ansats och har strÀvat efter att uppnÄ en nÀrhet till respondenterna under intervjuerna. Teoretiska Perspektiv: Den teorin vi frÀmst anvÀnt oss av Àr Linda Hills bok; ñ€Becoming a Manager - How New Managers Master the Challenges of Leadershipñ€. Enligt hennes studie sÄ skiljer sig förvÀntningar och utfall markant Ät för nyblivna förstalinjechefer.

I en omv?rld d?r h?llbarhetsfr?gor f?r st?rre intresse ?r det av stor vikt f?r f?retag att l?gga ner resurser och tid p? att utveckla sina verksamheter h?llbart. ESG som st?r f?r ett f?retags arbete g?llande milj?-, social- och styrningsfr?gor har v?xt under senare ?r. Det har genom ?ren genomf?rts ett stort antal studier p? koppling mellan f?retags ESG-prestationer och deras finansiella prestationer som f?ljd, men resultaten ?r skilda och det finns inget tydligt konsensus inom ?mnet. I denna studie unders?ks sambandet mellan europeiska IT-f?retags ESG-betyg och deras finansiella prestationer.

Under de senaste 20 a?ren har born global-fo?retag, som fenomen, sta?tt i rampljuset fo?r forskning. Detta fenomen anses av vissa forskare strida mot tidigare ka?nda internationaliseringsteorier. Uppsalamodellens fo?rklaringsgrad fo?r born global-fo?retag har da?rmed blivit ifra?gasatt.Fra?gesta?llningen som denna uppsats har som ma?l att fo?rklara a?r om ett born global-fo?retags internationalisering fo?rklaras av Uppsalamodellen? Om inte, hur kan man utveckla Uppsalamodellen till att a?ven inkludera born global-fo?retag?Fo?r att underso?ka forskningsfra?gan har det genomfo?rts en granskande litteraturgenomga?ng, en sammansta?llning av born global-fo?retag samt en fallstudie.

Bakgrund och problembeskrivning: Revisionsprocessen har p?verkats av digitaliseringen genom att arbetsprocesser och teknikanv?ndning f?r?ndras. Detta har medf?rt b?de f?rdelar och utmaningar f?r revisionsf?retag i olika storlekar. Mindre f?retag kan ha problem med resurser och inf?rande av ny teknik, medan st?rre f?retag kan utnyttja sina omfattande resurser f?r att anpassa och f?rb?ttra sina digitala verktyg. Syfte: Syftet med studien ?r att analysera hur digitaliseringen p?verkat revisionsprocessen och unders?ka eventuella skillnader mellan mindre och st?rre revisionsf?retag.

Problemformulering: Kan CSR sta?rka varuma?rket inom branschen fo?r kla?der och skor och pa? vilka sa?tt kan fo?retag na? ut med tydlig information om sitt CSR- arbete till konsumenten?Syfte: Uppsatsen syfte a?r att skapa en fo?rsta?else kring CSR inom omra?det fo?r kla?der och skor samt klargo?ra de mo?jligheter som finns att fo?rmedla ut ett fo?retags ansvarstagande. Det ha?r go?r vi genom att analysera och utreda:Pa? vilket sa?tt fo?retag inom detaljhandeln arbetar med Corporate Social Responsibility samt hur fo?retag upplever kundens intresse inom omra?det.Hur fo?retag kommunicerar sitt CSR-arbete ut mot kund.Den pa?verkan CSR kan ha pa? ett fo?retags varuma?rke.Metod:Uppsatsen har grundats pa? en kvalitativ forskningsmetod, tillva?gaga?ngssa?ttet har formats genom en abduktiv ansats. Fo?r att skapa en djup fo?rsta?else har vi haft sju semi-strukturerade intervjuer med respondenter som har kunskap inom omra?dena fo?r CSR, kommunikation och varuma?rken.Slutssats: Uppsatsen tyder pa? att det a?r av stor vikt att fo?retag arbetar med CSR samt att de kommunicerar detta till kunden.

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten fo?r 97 % av Sveriges fo?retag; ma?let med regleringen var att minska fo?retagens kostnader. Tidigare forskning indikerar att avsaknaden av revisor kan leda till ho?gre kreditkostnader. Anledningen a?r att banker inte anser att de finansiella rapporterna a?r av lika ho?g kvalitet utan granskning av revisor och da?rfo?r upplever ho?gre risk.

Internationalisering a?r na?got som ma?nga fo?retag ser som ett strategiskt framga?ngsrikt beslut, som efter att den pa?bo?rjats vanligtvis expanderar och kommer att omfatta fler la?nder. Trots detta finns idag fo?retag som va?ljer att inte ga? vidare efter att ha inlett en internationalisering. Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka fenomenen avbruten internationalisering och deinternationalisering samt de faktorer som ligger bakom ett fo?retags beslut att avbryta, begra?nsa eller dra tillbaka en pa?ga?ende internationaliseringsprocess.

Bakgrund och problemdiskussion: Intressenter st?ller h?ga krav p? f?retag g?llande milj?m?ssig h?llbarhet, vilket f?retag beh?ver anpassa sig till. F?retag samlar in information f?r h?llbarhetsrapporter och samma information kan anv?ndas f?r interna milj?m?ssiga prestationsm?tt. D?remot beh?ver f?retag anpassa m?tten f?r att de ska se milj?p?verkan p? detaljniv? f?r prestationsutveckling.

Inledning: Modebranschen har en g?ng i tiden betraktats som att vara h?llbar d? det exempelvis producerades plagg i sm? kvantiteter. Chinnaduraim (2023) konstaterar att modeindustrin har gjort betydande framsteg inom h?llbart mode, men hon p?pekar att det ?terst?r mycket arbete. Vilka ?tg?rder kan modef?retag vidta f?r att fr?mja h?llbar utveckling inom branschen? F?r att fr?mja h?llbar utveckling inom modebranschen ?r det avg?rande att modef?retag engagerar sig inom de centrala teman: Cirkul?r Fashion, Greenwashing och Grassroot Movement. Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka hur modef?retag kan jobba med h?llbar utveckling inom modebranschen. Metod: En kvalitativ metod har till?mpats d?r studiens datainsamling best?r av semi-strukturerade intervjuer samt offline observationer. Slutsats: V?ra resultat tyder p? att modef?retag borde till?mpa CF-modellen d? den p?pekar hur modef?retag borde endast v?lja ett typ av material f?r att underl?tta kl?dernas demonteringsprocess.

Nya fo?rutsa?ttningar pa? marknaden har resulterat i att ett nytt globalt fenomen uppkommit. Detta fenomen bena?mns som Born Globals, och karakta?riseras av sma? och medelstora fo?retag som expanderar pa? den internationella marknaden tidigt efter grundandet. Dock har inte andelen svenska Born Global-fo?retag o?kat genom a?ren.